Giogi

Det händer att jag har det väldigt tråkigt, och så blir jag avundsjuk på alla de som skriver allt de ska göra eller har gjort på facebook.
Varför har de så intressanta liv men inte jag?
Nä de är lite deprimerande..
Men alla har vi det tråkigt ibland.
Fast det skriver man kanske inte på facebook
"Hej, nu gör jag inget igen"
Nä de håller man för sig själv.
Så egentligen har nog inte alla utan jag så fruktansvärt intressanta liv.
Och tråkigt måste man ju ha för att uppskatta det roliga.
Så desto tråkigare du har desto roligare blir det :P

Nu har jag tänkt igen.
Fy vad man ska tänka..
Jaja.
Men är det inte lite underligt hur man kan klaga på människor hela tiden?
"Hur tänkte hon nu?"
"Är han helt efterbliven?"
Och ja ibland är människor dumma i huvudet, det är mänskligt.
Och jag brukar också fundera över hur någon kan va så efterbliven ibland.
Men jag borde kanske inte vara så kritiskt, för trots allt så är jag efterbliven i någon annans ögon.
Man inser ju sällan sina egna fel.
Fast det är jävligt lätt att peka ut andras fel.
Jag säger inte att jag inte pekar ut andras fel, för det gör jag.
Och jag kommer nog inte sluta med det heller..
Men jag borde nog sluta va så hård mot de som enligt mig gör fel, jag är trots allt inte bättre än dem.

Hur många tänker inte på sin vikt dagligen?
Det är då alltid något kilo för mycket.
Jag insåg när jag var treton år att jag ville inte bli besatt av min vikt, så jag slutade helt enkelt att väga mig.
Nu är jag arton år och har ingen aning om hur mycket jag väger.
Visst är det skönt att slippa tänka på min vikt, men jag tänker på hur jag ser ut istället.
Precis som folk tycket att de väger för mycket tycker jag att jag är för tjock.
Det är inte bra, det vet jag.
Men tanken finns där.
Så efter att ha vräkt i mig en massa choklad i sommar var min mage för stor enligt mig.
Då bestämde jag mig för att sluta äta sötsaker.
Att inte äta sötsaker gick över till att jag åt mer än vad jag behövde på dagarna.
Att äta mer än jag behövde gick över till att jag behöver knapp äta över huvudtaget.
Jag vet inte om det faktiskt gav något resultat, men jag kände mig smalare.
Och ska man gå ner i vikt är nog det snabbaste sättet att gå ner helt enkelt att sluta äta.
Men det är inte bara kilon som försvinner då.
Din ork, ditt humör, din energi, din hälsa, din hjärna kapacitet, din friska fina hy försvinner också.
Alltså blir du dummare och fulare av att sluta äta.
Och äta bör man annars dör man.
Så om du inte vill dö måste du börja äta igen och då kommer du kanske gå upp något kilo igen.
Faktum är att i många fall så gör något extra kilo dig lite snyggare.
Men om man frågar mig så är det inte kilona som räknas utan hur man känner sig.
Jag vet att jag själv inte alltid lever upp till den tanken, men jag vet att den är sann.
Om jag känner mig snygg så är jag snygg.
Det kanske inte alltid är vikten man behöver jobba på utan självkänslan.
För vad spelar din vikt för roll så länge du själv är nöjd med dig?

Ett konstigt ord det där, eller?
Det jag vill ta upp är ordet feminism.
Ett ord som betyder mer än vad många tror.
På senare tid har det vart ganska mycket prat om det här, orättvisorna mellan kvinnor och män.
Jag har under många år vart riktigt sur på det men har börjat komma över det nu.
För jag som många andra trodde att feminism handlade om hur orättvis kvinnorna blev behandlade i samhället.
Men feminism står tydligen för orättvisor både bland män och kvinnor, alltså humanism.
Och visst är det konstigt att fler unga män tar livet av sig i ung ålder till skillnad från kvinnor bara för att de inte kan prata eller visa sina känslor.
Och visst är det konstigt att kvinnor får sämre lön än män fast de har samma jobb och samma kvalité på arbetet som utförs.
Det är orättvist för båda könen.
Men det är en speciell sak som stör mig, det där med våldtäkt.
Det är ju inte precis lätt att våldta en man, så i princip så är det kvinnor som blir våldtagna.
Bara det är orättvist.
Men att straffet för våldtäcksmannen inte är värre än någon månads fängelse och en inte så värst hög summa pengar är riktigt konstigt!
Om man ska få så hårda straff när man fuskar med skattepengar borde det verkligen vara hårdare straff när man har gjort något så hemskt som att våldtagit någon!
Det finns en massa orättvisor, och själv kan man inte göra en stor skillnad men tillsammans kan man det.
Man behöver inte vara extrem, men lite rättvisa kan väl inte skada?

Titt som tätt borde man köpa en blomma till de man tycker om för att visa sin uppskattning.
I början av mitt och Olivers förhållande köpte han en bukett med tio röda rosor till mig.
Jag blev så klart jätte glad för dem.
När jag berättade om hur gullig min Oliver hade vart för en kompis undrade hon vad tio röda rosor betydde, så jag kollade upp det.
Han hade omedvetet frågat om jag ville gifta mig med honom, inte så värst lyckat vid det laget..
Men han slutade inte med rosor för det.
Istället kollar han alltid upp vad rosorna betyder så väljer han antal efter det.
Att få blommor gör mig jätte glad, men när de kommer med ett litet fint budskap blir jag ännu gladare.
Jag ville dela med mig av glädjen med blommor, så jag gav några vita rosor till mamma som tack för att hon hade bakat frallor åt mig.
Det är något särskilt med att få blommor, så vill du göra någon glad ge hen blommor =)